Jon Markel Ormazabal Gaztañaga // Hardcore eszena(k) Gipuzkoan. // Ankulegi 22, 2018, 27-42

so 1467378181235 SO | 2020-08-31 15:49

Ankulegi 22, 2018, 27-42
Fecha de recepción: 30-04-2018 / Fecha de aceptación: 11-12-2018
ISSN: 1138-347-X © Ankulegi, 2018
Hardcore eszena(k) Gipuzkoan.
Zarata, identitate-eraikuntzaren osagai
berezitu bezala
Jon Markel Ormazabal Gaztañaga
Euskal Herriko Unibertsitatea (UPV/EHU)
jmarkel88@gmail.com


Hitz gakoak: zarata, musika, hardcorea, eszena, identitatea.


Laburpena: Zarata desiratzen ez den soinua da, baina batez ere, onartezintasuna edo arauen haustura adierazten dituen irizpen sozial bat da. Gaitzespena eragiten du eta beti da besteena. “Soinu-politizatua” esaten dio Xabier Erkizia (Galarraga, 2014) soinu ikerlariak; zarata, eta musika horren barne, bestearen soinua deskribatzeko erabiltzen dugun adjektibo bat baita, eta politizatua da, bere erabilerarekin bestearekiko harremanean mailaketak ezartzen ditugulako. Musikaren testuinguruan, baina, norberarena ere izan daiteke zarata, eta haustura jarrera baten adierazpen gisa funtzionatuko du orduan. Hala da, bederen, hardcore deritzon musikari dagokionez; inguruan eratzen dituen eszenetako lagunen identitate-eraikuntzetan osagai bereizgarri bilakatzeraino.

Bibliografía

AMEZAGA ALBIZU, Josu (1994) Herri kultura: euskal kultura eta kultura popularrak, Euskal Herriko
Unibertsitatea.
ATTALI, Jacques (1995[1977]) Ruidos: ensayos sobre la economía política de la música, México, Siglo XXI
Editores.
AZKARRAGA, Joseba (2011) «Identitatea aro globalean. Euskal begiratu bat», in P. I. GÜELL; M.
CORTINA I ORIOL, Recuperando la radicalidad. Un encuentro en torno al análisis político crítico.
Las emancipaciones nacionales, Barcelona, Hacer Editorial, II partea, 9. kap., 113-134.
BARANDIARAN, Iker (2013) «Hardcore-Crust zirkuituak gogor dirau Gipuzkoan», Argia, irailaren
15a, 26-29.
BENNET, Andy; PETERSON, Richard A. (2004) Music Scenes. Local, Translocal and Virtual, Nashville,
TN, Vanderbilt University Press.
CLARKE, John (1981) The Skinheads and the Study of Youth Cultures, Departament of Cultural Studies
University of Birmingham, Stencilled Occasional Papers.
COHEN, Sarah (1999) Rock Culture in Liverpool: Popular Music in the Making, Oxford, Clarendon; Oxford
University Press.
DEL AMO, Ion Andoni (2016) Party & borroka. Jóvenes, música(s) y conflicto(s) en Euskal Herria, Tafalla,
Txalaparta.
EROSTARBE, Gorka (2017) «Erritmoa da jolasa», Berria, martxoaren 3ª.
ESTEBAN, Mari Luz (2012) «Euskal antropologiaren jauzi kontzeptualak eta euskal kulturaren haragitasunak
», Ankulegi, 16: 111-125.
ETXEBERRIA, Juan Luis (2004/10/01) «Etengabeko zarata: la máquina imparable», Diario Vasco,
urriaren 1a.
FABBRI, Franco (2006) «Tipos, categorías, géneros musicales. ¿Hace falta una teoría?», in VII Congreso
IASPM-AL. ‘Música popular: cuerpo y escena en la América Latina’, La Habana.
— (1981) «A Theory of Musical Genres: Two Applications», Musica/Realtà, 4. zb.
FINNEGAN, Ruth (1989) The Hidden Musicians: Music-Making in an English Town, Wesleyan University
Press.
FOUCE, Héctor (2006) «Géneros musicales, experiencia social y mundos de sentido», ECOPÓS, 9 (1):
199-209.
FRITH Simon (2003) «Música e identidad», in S. HALL; P. DU GAY (komp.) Cuestiones de identidad
cultural, Buenos Aires; Madrid, Amorrortu, 181-213.
— (2001) «Hacia una estética de la música popular» in F. CRUCES et al. (eds.) Las culturas musicales.
Lecturas de etnomusicología, Trotta, Madrid, 413-435.
— (1998) Performing rites. On the value of popular music, Cambridge, MS, Harvard University Press,
75-98.
GALARRAGA, Ana (2014) «Harrigarria da zenbat ikerketa egin diren soinuaz, eta zer gutxi entzuteaz
», Elhuyar Zientzia eta Teknologia, 306. zb.: 28-33.
HALL, Stuart; JEFFERSON, Tony (ed.) (2014 [1976]) Rituales de resistencia. Subculturas juveniles en la
Gran Bretaña de posguerra, Madrid, Traficantes de Sueños.
HEBDIGE, Dick (1979) Subculture: The Meaning of Style, Routledge Taylor; Francis Group.
HEGARTY, Paul (2007) Noise/Music: A History, London, Continuum International Publishing Group.
HERRERO, Javier (2018) «Raül Fernández, Refree: Para que un género viva alguien debe deconstruirlo
», Agencia Efe, otsailaren 19a.
HORMIGOS RUIZ, Jaime (2010) «Distribución musical en la sociedad de consumo. La creación de
identidades culturales a través del sonido», Comunicar, 17 (34): 91-98.
42
Ormazabal Gaztañaga, J. M., “Hardcore eszena(k) Gipuzkoan. Zarata…”. Ankulegi 22, 2018, 27-42
HORMIGOS, Jaime; MARTÍN CABELLO, Antonio (2004) «La construcción de la identidad juvenil
a través de la música», RES, 4: 259-270.
LARRINAGA ARZA, Josu (2016) Euskal musika kosmikoak. Euskal musika popularra gizartearen isla eta
aldatzaile, Baga-biga.
— (2013) Ttakun eta Scratch. Euskal pop musikaren hotsak. Nazio identitatearen birdefinizioak eta disidentzia
kulturalak euskal gizartearen eraldaketan, Euskal Herriko Unibertsitatea.
LENORE, Víctor (2003) Hardcorea: nihilismoaren putzutik ihes egin zuen punka, Entzun.
MERRIAM, A. P. (1964) The Anthropology of Music, Chicago, Northwestern University Press.
MUGGLETON, David (2000) Inside Subculture: The Postmodern Meaning of Style, New York, Oxford.
NATTIEZ, Jean-Jeacques (1987) Musicologie générale et sémiologie, Christian Bourgois.
NETTI, B. (1983) The Study of Ethnomusicology: Twenty-nine issues and concepts, Urbana, University of
Illinois Press.
QUIGNARD, Pascal (1996) La Haine de la musique, Paris, Éditions Calmann-Lévy.
ROSS, Alex (2007) «El ruido eterno. Escuchar al siglo xx a través de su música», Barcelona, Seix
Barral.
RUSSOLO, Luigi (1916) L’arte dei rumori, Milano, Edizioni Futuriste di Poesia.
STRAW, Will. (1991) «Systems of articulation, logics of change: Scenes and communities in popular
music», Cultural Studies, 5 (3): 361-375.
TAGG, P. (2002) Towards a Definition of ‘Music’, University of Liverpool, Institute of Popular Music.
THORNTON, Sarah (1996) Club Cultures: Music, Media and Subcultural Capital, Middletown, CT,
Wesleyan University Press.
UBEDA, Joxi (2006) BAP!! bai, ederki, Bosgarren Haria bild., Soraluze, Paper Hotsak.